Så, då var det någon som tyckte att jag skulle fånga hästskon.
Linda Andreasson heter jag, är 26 år och bor i nyinköpt villa i Landvetter med min sambo Urban. Huset ligger en kilometer från gården där jag är född och uppvuxen. Där har alltid funnits hästar och det är där jag och min syster Lena nu har våra två islandshästar. När jag var liten fanns där vår fjording Molly som var född på gården och några inackorderade hästar. Hästtokig som jag var redan då sprang jag runt fötterna på hästägarna så mycket jag bara fick (och lite till).
1990 fick jag äntligen, efter mycket tjat, börja rida på ridskola. Jag började då på Mölndals Ridklubb i Ranered för att senare byta till Råda Ridklubb i Mölnlycke. Det blev även en del ridning på vår mer eller mindre galna fjording hemma på gården. Många skenturer och ofrivilliga skolor över mark blev det.Jag fortsatte rida på stora hästar till 1997, då fanns inte tiden och intresset längre. Efter det hade jag ett uppehåll från hästar på några år tills 2001 då min syster fick för sig att hon ville börja rida och drog med mig till Raudhetta Islandshästar i Lindome. Dessa små lurviga underbara hästar charmade mig totalt och nu är jag fast!
2003 köpte jag min första islandshäst Freya från Raudhetta. Freyas framben höll tyvärr inte så efter två år och på tok för många månader i liten hage och många resor till veterinärer fick jag ta bort henne. Efter Freya hittade jag Nói och charmigare häst fick man leta efter. Jag och min syster var fast efter att ha hälsat på honom i boxen första gången och han charmade min totalt hästointresserade sambo till att börja vara med i stallet. Tyvärr visade det sig att Nói hade något fel på ryggen som veterinärerna inte kunde bota så även han fick somna in.
Efter mycket letande och ett gäng provridna hästar som inte stämde alls med mig hittade jag då Greifi hos Gudbjörg mars 2008. Han är tonåring (född 2003) med massor med energi och egna idéer så vi har våra duster,vilket omgivningen avfärdar med ”sådan matte sådan häst” ;). Men mellan dusterna är han alldeles underbar! Vi delar vår tid mellan att försöka rida nån slags prydlig dressyr i ridhuset, busa i skogen med min syster och hennes häst, hoppa lite grand och rida distansritt. Vi börjar även våga oss ut lite på tävlingsbanorna nu, vi har i alla fall fyra nästan riktiga gångarter.
När jag inte håller på med hästen så jobbar jag som mjukvaruutvecklare på Mecel i Göteborg. Den lilla tid som blir över mellan häst och jobb tillbringar jag med min sambo och försöker hålla nån slags ordning på vårt hus. Ganska ofta kan man även hitta mig framför datorn klurande på hemsidan som härbärgerar min riddagbok eller i soffan med en bra bok.
Till sist vill jag kasta hästskon vidare till Maria Rott.